När kvalitet är vad som räknas.

Parenso vänder sig till verksamheter som bl.a. LSS, öppenvård, HVB eller stödboenden. Vi vågar säga att vi kan hjälpa din verksamhet att må bättre och prestera bättre – det är syftet med Parensos metoder.

Kvalitetssäkringsmetoderna SKILLSS och STRUKTUR hjälper er att på ett strukturerat och målinriktat sätt gemensamt arbeta för varje individs bästa.

Metoderna är beprövade och bygger på säkerställd forskning kring brukare/kunder/vårdtagare och framförallt – är utformade för att ni i er verksamhet skall skapa egna kunskapsbaserade strukturer för att på bästa möjliga sätt säkra varje individs process och mål utifrån hens förutsättningar.

Se hur en skicklig personalgrupp använder kärnkomponenterna i kvalitetssäkringsmetoderna och hur det fungerar i praktiken.

De 4 kärnkomponenterna som utgör stommen i tjänsterna. Tillsammans skapar de ramverket som praktiken byggs runt.

1. Samverkan

Alla behövs – och om vi arbetar tillsammans ökar kvaliteten för den vi är här för.

Metodutvärderingar visar tydligt att både helhetssynen och samverkan kring brukaren ökat i verksamheter som använt metoden. Vanligtvis finns det många aktörer runt brukaren, men många offentliga verksamheter är uppdelade i ansvarsutkrävande stuprör som alla har egna processer och rutiner för att i sin egen del skapa effektivitet och autonomi. Att ständigt arbeta mot tydliga mål, med brukarnas delaktighet och med effektmätningar av både interventioner och av brukarnas behandlings- /insatsprocess, gör att verksamhetsoberoende, gemensamma kunskapsarenor skapas. Metoden möjliggör för berörda yrkesgrupper och professioner att med helhetssyn och en gemensam orientering arbeta tillsammans mot verksamhetens kärnuppdrag.

2. Brukarinflytande

Ett samarbete från början till slut.

I SKILLSS och STRUKTUR är brukarens inflytande viktigt i den mening att det är brukarens erfarenheter och kunskap som ska tillvaratas i såväl utformning av insatsen som i enskilda frågor. I metoderna sammanställs kontinuerligt data från brukare, så att goda grunder finns för verksamhetsutveckling. Brukarinflytandet är alltså en central komponent i metoden. Det innebär att brukarinflytandet i första hand behöver vara en angelägenhet för brukaren själv, och dessutom en nödvändig kunskapskälla för praktiken. På så sätt får brukarna tillgång till ett dynamiskt utbud av insatser. För att en socialtjänst skall kunna kalla sig evidensbaserad måste brukaren ges tillgång till information, ges inflytande och bli lyssnad på när insatsen utformas. En förutsättning är att brukaren förstår verksamheten och professionernas roller samt förstår syftet med insatsen. När så är fallet, kan brukaren påverka sin insats t ex genom att medskapa en genomförandeplan som, utifrån ett brukarperspektiv, blir förankrad, tydlig och aktuell.

3. Systematisk uppföljning

Vi ska göra det som verkligen gör skillnad.

Att systematiskt följa upp arbetet med brukare och familjer sker på flera sätt I metoderna SKILLSS och STRUKTUR. Genomförandeplaner följs upp kontinuerligt och såväl interventioner som måluppfyllelse dokumenteras. Dessutom används standardiserade självsvarsformulär vid uppstart av insats, var 6 månad och vid insatsernas avslut. Resultaten av de standardiserade självsvarsformulären används både som samtalsunderlag med den enskilde brukaren men utgör också underlag för att kunna följa upp enskilda insatser och effekter. Därefter kan de individuella resultaten sammanställas och användas på gruppnivå och verksamhetsnivå. Systematisk uppföljning kan ge svar på många frågor om en verksamhet: Vilka behov har våra klienter? Vilka insatser får våra klienter? Har klienternas situation förändrats efter insatserna? Når vi de mål vi satt upp tillsammans med våra klienter? Speglar våra insatser klienternas behov?  

4. Evidensbaserad praktik

Forskning ska användas

I SKILLSS och STRUKTUR  utgår tanken om kunskap från att medarbetarnas/de professionellas kunskap är ett resultat av ett erfarenhetsskapande samspel mellan medarbetare och brukare och av hur verksamheten använder och omsätter den kunskapen till en praktik. Medarbetarnas tidigare utbildning, erfarenhet och kunskapstörst varierar i en organisation men grundsatsen måste alltid vara att kunskapsutveckling är en naturlig del av kärnuppdraget och ska möjliggöras i det dagliga arbetet. Att verksamheten skapar tillfällen för professionell kollegial dialog, ger tid att lära samt mandat att vidareutveckla praktiken är en förutsättning för att kunna implementera metoderna. Att verksamheter har både krav och politiska mål implementeras utan kräver dessutom omfattande och tydliga strukturer i alla led av verksamheten för att verkligen lyckas.